Våga vara knasig

"Att vara någon annan än sig själv i en värld som försöker få en att bli som alla andra är den svåraste kampen en människa kan ge sig in på och en kamp som aldrig tar slut" E.E Cummings

Nu låter det säkert som om jag ska vara jättedjup och så men så blir det inte. Såg detta på One Tree Hill bara och tänkte att det kan vara värt att tänka på. För jag kan själv märka att det är svårt att vara sig själv fast man vill det. Man försöker och försöker men det kommer alltid någon som vill rasera och ibland fungerar det, ibland inte. Det är ständigt en kamp att upprätthålla sin egen personlighet och göra sig själv rättvisa och det kommer det alltid vara. För hur lång tid vi än lever så kommer det alltid finnas de som är avundsjuka. De är avundsjuka på oss som vågar stå ut och vara oss själva och därför gör de allt i sin makt för att förstöra. Det är nästintill patetiskt faktiskt. Att man inte har bättre saker att ägna sin tid till än att förstöra för andra människor som försöker vara dem själva.

Förut var det fel att stå ut, att vara någon annan än "normen". Var man anorlunda så stämplades man som tönt eller annat. Nu är det inte så längre men det är på ett sätt som är nästan lika hemskt. Man ska stå ut men inte för mycket, man ska vara lagom. Personliga kläder men inte för personliga, bra betyg men inte för bra, rolig men inte för rolig etc. Lagom helt enkelt. Fast man ska som sagt inte vara som normen heller på något sätt. För då är man tråkig men är man för orginell då är man konstig. Och då kanske jag är konstig då. För jag känner mig just lite bättre om ni förstår vad jag menar och då vill jag inte låta överlägsen för det är jag absolut inte. Det jag menar är att jag kanske har för bra betyg för mitt program, är lite för rolig och just det, knasig. Väldigt knasig och det är jag glad över. Tänk bara i matsalen i fredags när jag lekte med ärtskidorna på min tallrick. Jag bet av toppen och pressade sakta fram en ärta
- Titta den föder barn, sa jag glatt. Axel och Linus tittade på mig väldigt konstig men jag bara fortsatte.
-Men nu blev det komplikationer, akut kejsarsnitt, skriker jag upphetsat och tar fram en kniv som jag ganska våldamt skär upp ärtskidan med och plockar ut den lilla ärtan.
- Oskadd :)
Då säger Axel "Linnéa du är ganska lättroad va?"
Det är klart som fan jag är lättroad men tänk vad mycket roligare den lunchen blev bara för att jag lekte föda barn med maten. Och jag tänker bannemej ha roligt oavsett vad folk tycker för min tid är alldeles för värdefull för att spenderas på ett tråkigt sätt. Jag är knasig och är stolt över det.

För livet blir ju så mycket roligare om man inte är som alla andra, vågar blunda för normen- vågar vara knasig.

Barn Barn och åter dessa Barn(obs märk hur jag skriver Barn med Stort B

I Sverige har vi nästan inga slavar längre. De få som finns är lärare
Anton, 6 år

Jag är bästis med en invandrare, men jag tror inte att han vet att han är
invandrare. Jag har i alla fall inte sagt något.
Samuel, 7 år

På Sveriges nationaldag släpper de ut kungen från Skansen. Han vinkar till människorna och tycker det är roligt att få se sig omkring.
Lissi, 6 år

Mamma säger att jag är svartsjuk på Simon, men det är inte sant. Det är bara helt vanligt hat.
Ingrid, 8 år

Skillnaden på könsorganen blir mindre och mindre på grund av jämställdhetslagen.
Merete, 9 år

Jag tycker att sagor är fina, för då sitter mamma still en liten stund.
Line Marie, 8 år

Min mamma säger att jag går henne på nerverna fast jag står alldeles stilla.
Sigurd, 6 år

Min pappa vill att vi ska gå med i EU. Det vill inte min mamma. Men det blir alltid som min pappa vill.
Christina, 7 år

Min mamma bara jobbar och jobbar för att tjäna pengar till mat, ändå är jag nästan aldrig hungrig.
Matilda, 6 år

Jag kanske ska bli bög, för jag tycker inte så mycket om flickor.
Henrik, 8 år

Det är väldigt många som vill avliva hela kungahuset.
Marie, 8 år

På många sätt liknar politiker vanliga människor. Det är för att man inte ska genomskåda dem.
Hilde, 10 år

Förr i tiden visste inte mannen var barnen var eller var de kom från.
På fars dag firar man att han har förstått det.
Nina, 7 år

I USA måste du betala för att bli sjuk.
Markus, 8 år

Det är utslitna, magra människor som röstar på socialdemokraterna.
Peder, 7 år

Och den mest tänkvärda :

Det är inte så farligt om man har olika färg på huden. Det viktiga är att
man har samma färg på hjärtat.
Isabell, 7 år

"Det är bara fiskar som följer strömmen"

Jag är ingen fisk

Vissa skulle nog säga -nej jag vet att du inte är en fisk Linnéa du har inga gälar. Och det är ju i ju för sig rätt sant men det är mer därtill. Jag följer inte strömmen och viktigare än så-jag vill inte följa strömmen.

På Asken hängde jag inte precis med "the in crowd" eller vi tyckte att vi var det men det var vi nog ensamma om. Eller kanske inte. För vi vågade vara oss själva och gå vår egen värld. Vi struntade i om vi blev kallade nördar av andra, så länge vi hade kul. Och det är ju faktiskt det som är det viktigaste och kommer alltid att vara det. Vi hade varandra och det räckte gott och väl. Jag är faktiskt väldigt stolt över att vara den jag är och att jag inte viker ner mig. För i detta samhälle där det finns gott om fiskar är det svårt att stå utanför, att vara en sköldpadda. Jag är nog just en sköldpadda. Som liksom står där bredvid och tittar på, gör sin egen grej när resten susar förbi med vågorna. Det är inte min grej, att följa strömmen. Jag är jag och det kan ingen ta ifrån mig. Inte så länge jag har något att säga till om iallafall.

Jag tycker synd om fiskar. Jag tycker synd om de som inte vågar gå sin egen väg. Jag tycker synd om de som är som alla andra. Och det kanske är just det som skiljer mig från mängden, jag vågar vara annorlunda. Det är därför jag säger knasig när jag ombeds säga något positivt om mig själv och alla andra säger, glad, ansvarsfull och snäll. Jag vågar stå ut.

Jag är ingen fisk!