Säg kan du höra innebörden av trumpojkens slag så gör vad du kan för en broder som är svag. Se era spegelbilder skulle kunna va omvända men i ditt huvud kan du aldrig nånsin se det hända. Så du skjuter bort istället för att omfamna omedveten om att ditt öde kunde va det samma.

Tar en titt ut i världen undrar vad som sker det är knappt så jag vill tro på vad mina ögon ser. Men hur mycket hoppet än må sbikta modet än må sina är jag av övertygelsen att alla har vi nåt att bringa. Se alla är vi här med ett uppdrag att utföra det måva ett frö att så eller ett ljus att tända allting i syfte att förbättra och förändra. Allting lika viktigt ingen sämre än den andra se alla har vi samma smala väg vi måste vandra. Det handlar endast bara om att göra vad man kan aldrig va rädd att sträcka sin broder en hjälpande hand. Framtidstron i ett barns blick får mig att le för deras oskyldiga värld va nåt vi alla kunde se. Lutar huvudet tillbaks låter tankarna samlas se det är hög tid att sluta titta på dags att handla.

Sett många falla offer för likgiltighet orkar inte vågar inte vill inte se. Sen har du ett litet fåtal som väljer känna hat istället för gemenskap eller broderskap. Men vatten urholkar den hårdaste sten genom att nöta så hittar du först inte rätt fortsätt söka. Inser att ingen av oss é någonting ensamma se vi é helt meningslösa utan varandra.

Detta är en rap till Carolas version av The little drummer boy från hennes julskiva Jul i Betlehem och jag tycker den är väldigt fin och tänkvärd. Det finns så mycket människor därute som behöver vår hjälp så det är dags att sluta snacka och och verkligen göra handlingar av våra ord.

"När man gör något man inte riktigt vågar då är man modig"

Är det bara jag som tycker att barn är obegripligt smarta? Det här sa en liten kille på Svenskahjältar galan om vad mod är eller om det var en hjälte kommer inte ihåg. Jag tyckte det var otroligt gulligt iallafall. Jag tycker också att man är modig när man gör något man egentligen inte vågar. Det är det som är civilkurage. Att man ingriper för den goda saken skull och för att man inte tål att se folk fara illa. Om man ser att någon öppet blir kränkt så ställer man sig upp och säger: NEJ detta är inte okej. Fast det kanske är skrämmande så gör man det ändå. Det är vår fucking skyldighet om jag får uttrycka det i mina egna ord. Det är vår skyldighet att ingripa och hjälpa till och göra allt som står i vår makt för att alla människor på denna jord ska få leva ett drägligt liv. Det krävs ett otroligt mod för att gå emot sina demoner och stå upp för andra människor. Ibland behöver man inte göra mycket och ofta inte ens säga något. Det räcker med en liten handling som visar att man tar ställning.

Jag tror att det är många människor som innerst inne vill ingripa och säga ifrån men att de inte vågar. Jag vet inte om jag skulle våga ingripa i alla lägen men jag är heller inte den som står och tittar på om någon blir kränkt. Jag försöker med små handlingar att ändå visa vardagsmod. Jag tror att om fler vågar ta ställning och säga nej så skulle det inte hända lika mycket elände på denna jord. Jag beundrar människor som har civilkurage. Jag skulle också vilja våga riskera mitt eget liv för att rädda någon annan men det är inte alltid det som krävs av oss. Ofta så räcker det med att man bara visar att man bryr sig.